Det finns inte någonting som jag inte har gjort

Jag hörde orden när dom lämnade min mun,
Det där löftet lät så jävla tunt.
Men jag lovar, jag ska aldrig göra det igen,
nästa gång blir den sista tills jag gör det igen.

I en dimma av lögner kändes det rätt sunt,
Sen kom golvet emot mig och världen snurra runt.

Och I skallen ekade en sorgsen sång,
dom sjöng nåt om att förlåta och att börja om,
Och nåt om att vara stämd I moll.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback